Olli Jalonens Miehiä ja ihmisiä hörde till årets Finlandiakandidater. Romanen är en traditionell berättelse om en ung man som genomgår sina första vuxenerfarenheter gällande arbete, kärlek och kamratskap.
Händelserna i boken sammanfaller med mina egna ungdomsår, och mycket känns därför bekant på ett smånostalgiskt vis - den tidens musiker och politiker, till exempel. Och det är ju trevligt.
En annan sak som jag gillar med boken är att den inte är överdrivet sorglig. Föräldrarna är inga alkoholiserade busar, arbetsgivaren på sommarjobbet är visserligen snål men ändå rätt hygglig. Det enda riktigt hemska i boken är den behandling som huvudpersonens utvecklingsstörde kompis råkar ut för. Tidstypiskt också det - i dag är mobbning av personer med utvecklingsstörning ju inte alls accepterat, även om det säkert förekommer.
Romanen är alltså sympatisk, ibland lite gripande, ibland lite humoristisk. Ändå kändes den väldigt trög och jag såg aldrig fram emot att försjunka i den utan läste pliktskyldigast ett stycke då och då. Är man bortskämd med Knausgårds uppväxtskildring där varje mening riktigt vibrerar av intensitet?
Händelserna i boken sammanfaller med mina egna ungdomsår, och mycket känns därför bekant på ett smånostalgiskt vis - den tidens musiker och politiker, till exempel. Och det är ju trevligt.
En annan sak som jag gillar med boken är att den inte är överdrivet sorglig. Föräldrarna är inga alkoholiserade busar, arbetsgivaren på sommarjobbet är visserligen snål men ändå rätt hygglig. Det enda riktigt hemska i boken är den behandling som huvudpersonens utvecklingsstörde kompis råkar ut för. Tidstypiskt också det - i dag är mobbning av personer med utvecklingsstörning ju inte alls accepterat, även om det säkert förekommer.
Romanen är alltså sympatisk, ibland lite gripande, ibland lite humoristisk. Ändå kändes den väldigt trög och jag såg aldrig fram emot att försjunka i den utan läste pliktskyldigast ett stycke då och då. Är man bortskämd med Knausgårds uppväxtskildring där varje mening riktigt vibrerar av intensitet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar