Jag har länge tänkt läsa något av reseskildraren Jenny Diski men det har helt enkelt inte blivit av. Inte förrän nu, då jag råkade hitta en av hennes böcker i återanvändningsrummet på jobbet. Jag är ju i hög grad en slumpläsare, som sagt.
Den bok jag snubblade över heter Den motvilliga resenären. I den skildrar Diski tre av sina resor, en till Nya Zeeland, en ut på den engelska landsbygden och en till svenska Lappland.
Det är fullt möjligt att just den här boken inte är den bästa inkörsporten till Diskis författarskap, åtminstone blev inte jag överdrivet entusiastisk. Långa stycken kändes lite småtrista. Upplevelserna i Lappland är säkert exotiska för engelska läsare, medan vi finländare har läst liknande skildringar av samernas liv otaliga gånger, sett det på teve och i många fall t.o.m. upplevt det själva.
Jag irriterade mig också på hennes ständiga betonande av hur hemskt och obekvämt det är att resa. Visst är det ju humoristiskt att en reseskildrare avskyr att resa, men det håller inte att bygga en hel bok kring.
Ändå glimtar det nog till ibland. Roliga formuleringar, underbara naturbeskrivningar, ett sympatiskt filosoferande kring åldrande och kroppsligt förfall. Jag kommer att läsa flera Diski, men kanske inte inom den allra närmaste framtiden.
Den bok jag snubblade över heter Den motvilliga resenären. I den skildrar Diski tre av sina resor, en till Nya Zeeland, en ut på den engelska landsbygden och en till svenska Lappland.
Det är fullt möjligt att just den här boken inte är den bästa inkörsporten till Diskis författarskap, åtminstone blev inte jag överdrivet entusiastisk. Långa stycken kändes lite småtrista. Upplevelserna i Lappland är säkert exotiska för engelska läsare, medan vi finländare har läst liknande skildringar av samernas liv otaliga gånger, sett det på teve och i många fall t.o.m. upplevt det själva.
Jag irriterade mig också på hennes ständiga betonande av hur hemskt och obekvämt det är att resa. Visst är det ju humoristiskt att en reseskildrare avskyr att resa, men det håller inte att bygga en hel bok kring.
Ändå glimtar det nog till ibland. Roliga formuleringar, underbara naturbeskrivningar, ett sympatiskt filosoferande kring åldrande och kroppsligt förfall. Jag kommer att läsa flera Diski, men kanske inte inom den allra närmaste framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar