Eftersom den finlandssvenska herrgårdsromanen tillhör mina favoritgenrer var jag redan från början ganska säker på att jag skulle gilla Flickorna på Nappari av Fredrik Lång.
Och det gjorde jag. Boken har allt som man kan kräva av en god herrgårdsroman - en spännande kärlekshistoria, en trovärdig historisk kontext samt ett myller av intressanta karaktärer, av vilka en del har funnits i verkligheten.
Händelserna i romanen utspelar sig under en gastkramande tidpunkt i Finlands historia, den ryska förtryckspersioden i början av 1900-talet. En av bifigurerna i boken är självständighetsaktivisten Konni Zilliacus, journalist, politiker och äventyrare.
När jag läste Långs bok kom jag ihåg att jag hade en bok av Konni Zilliacus stående oläst i hyllan, den självbiografiska Från ofärdstid och oroliga år. Jag passade på och läste den i samma veva, en fascinerande bok om kampen för Finlands självständighet som fördes med de mest otroliga medel. Så går det ju ofta då man läser historiska romaner, man blir inspirerad att också ta sig an icke-fiktiva verk.
För att återgå till Långs roman så har jag hört spekulationer om att den kanske skulle bli den finlandssvenska kandidaten för årets Finlandiapris. Fullt möjligt, är min bedömning.
Och det gjorde jag. Boken har allt som man kan kräva av en god herrgårdsroman - en spännande kärlekshistoria, en trovärdig historisk kontext samt ett myller av intressanta karaktärer, av vilka en del har funnits i verkligheten.
Händelserna i romanen utspelar sig under en gastkramande tidpunkt i Finlands historia, den ryska förtryckspersioden i början av 1900-talet. En av bifigurerna i boken är självständighetsaktivisten Konni Zilliacus, journalist, politiker och äventyrare.
När jag läste Långs bok kom jag ihåg att jag hade en bok av Konni Zilliacus stående oläst i hyllan, den självbiografiska Från ofärdstid och oroliga år. Jag passade på och läste den i samma veva, en fascinerande bok om kampen för Finlands självständighet som fördes med de mest otroliga medel. Så går det ju ofta då man läser historiska romaner, man blir inspirerad att också ta sig an icke-fiktiva verk.
För att återgå till Långs roman så har jag hört spekulationer om att den kanske skulle bli den finlandssvenska kandidaten för årets Finlandiapris. Fullt möjligt, är min bedömning.
Konni Zilliacus brukar besöka Lovisa om somrarna då veterantennisturneringen arrangeras här. Det måste ju vara samme man, har svårt att tro att det finns två i Finland som heter lika :-)
SvaraRaderaEn ättling i rakt nedstigande led?
SvaraRadera