Norrländsk tsunami

Jag har inte läst något av Mikael Niemi sedan braksuccén Populärmusik från Vittula. Men nu var det dags igen, eftersom bokcirkeln hade bestämt sig för att ta itu med hans nyaste roman Fallvatten.

Boken handlar om en tsunami som drabbar byar och städer kring Lule älv då dammarna i älven brister. Vi följer några av invånarna kring älven och deras kamp för sin överlevnad.

Fallvatten är alltså en riktig katastrofroman och man kan inte förneka att den är spännande. Det är dramatik för hela slanten och man är tvungen att läsa vidare för att få veta hur det går. Niemi har dessutom ett mustigt språk, till och med lite väl mustigt ibland då han skildrar uppsvällda lik, lösslitna ben och krossade skallar.

Särskilt berörande känns boken ändå inte. Personerna är alltför många för att man ska hinna bli bekant med dem innan de redan flyter vidare. Någon djuplodande berättelse om hur mänsklig värdighet och humanism går upp i rök i katastrofsituationer blir det inte heller.

Men bokcirkeln var ändå relativt nöjd. God underhållning är inte att förakta!