En lesbisk Dostojevskij

Det känns som att jag mest har klagat på det jag läst denna sommar. Men nu blir det lovord. "Jag kan inte komma på en enda negativ sak att säga om boken" står det i ett recensionscitat på pärmfliken, och jag instämmer.

Hyresgästerna av Sarah Waters handlar om en tidigare välbärgad familj som förlorat sin förmögenhet och tvingas ta hyresgäster, ett ungt par. Dottern i familjen och den kvinnliga hyresgästen blir förälskade. Det hela utspelar sig i London på 1920-talet, då lesbisk kärlek ännu var oacceptabelt.

Mer än så säger jag inte om intrigen eftersom det handlar om en spänningsroman.  Samtidigt håller boken ändå hög litterär kvalitet. Allt sitter rätt - personpsykologin, de historiska miljöerna, den otroligt skickligt uppbyggda intrigen.

Boken har dessutom en moralisk dimension som emellanåt för mina tankar till Dostojevskijs Brott och straff. Mycket riktigt har författaren också jämförts med Dostojevskij.

Trots 600 sidor kändes boken inte för lång. Ett mästerverk, helt enkelt.