Det finns inga britter

De flesta finländare tycker antagligen att Storbritannien känns väldigt bekant. Många har varit där, och man har ju läst så många böcker och sett så många teveserier därifrån.

Men när jag läste Charlotta Buxtons splitternya rapportbok Det finns inga britter slog det mig hur lite jag faktiskt vet om landet. Det Storbritannien Charlotta beskriver skiljer sig en hel del från turistklichén. Hon skriver om rasism och intolerans, om knutpatriotism och trångsynthet, men också om brokig mångkulturalism och vänskap mellan människor av de mest olika slag. Hon beskriver typiska brittiska fenomen som cricket och fotboll, men också mindre kända fenomen som det utbredda drogmissbruket och och alkoholismen.

Charlotta tar läsaren med till avlägset belägna byar och öar som man aldrig har hört talas om förut. Hon besöker Wales och berättar om walesarnas kamp för sitt eget språk - särskilt intressant för oss finlandssvenskar. Allt detta gör hon på ett smått humoristiskt, lättillgängligt språk utan några krångligheter.

Kort sagt är boken lättläst och underhållande, samtidigt som den är skriven med kunskap och insikt. En läsvärd liten bok.