I tonåren slukade jag allt jag kom över av Agatha Christie, Maria Lang och liknande deckarförfattare. Under åren fortsatte jag sedan att läsa deckare med jämna mellanrum, och försökte också hänga med i den svenska deckarboomen.
Men en vacker dag sa det stopp. Nu fick det vara slut med deckarläsandet, bestämde jag - av två orsaker.
För det första var jag trött på deckarnas endimensionella människobild. Alltid samma prototyper - en livstrött kommissarie med övervikt, en kvinnlig polis som kämpar mot fördomar. Fullkomligt ointressant.
För det andra började jag tycka allt mer illa om den livssyn och världsbild som deckarna står för. Ondskan lurar överallt. Massmördare smyger alltid omkring i idyllen. Okej, jag vet att världen inte är fylld av godhet. Men den är inte fylld av enbart ondska heller.
På bokkalaset i Ekenäs hade jag nöjet att medverka i en paneldebatt om deckare - i egenskap av deckarhatare. För att komma i stämning hade jag läst en deckare skriven av en av deltagarna i debatten, ingen mindre än den svenska deckardrottningen Anna Jansson. Att träffa Anna blev en intressant upplevelse. Tänk att en så vänlig och trevlig människa kan skriva om ruskiga mord!
Den deckare jag läste heter När skönheten kom till Bro - den enda deckare av Anna Jansson jag läst. Som deckare betraktad riktigt bra, och inte kan jag påstå att jag led av att läsa den. En deckare då och då går an, men oj vad tacksam jag är att det också finns andra slag av skönlitteratur.
Men en vacker dag sa det stopp. Nu fick det vara slut med deckarläsandet, bestämde jag - av två orsaker.
För det första var jag trött på deckarnas endimensionella människobild. Alltid samma prototyper - en livstrött kommissarie med övervikt, en kvinnlig polis som kämpar mot fördomar. Fullkomligt ointressant.
För det andra började jag tycka allt mer illa om den livssyn och världsbild som deckarna står för. Ondskan lurar överallt. Massmördare smyger alltid omkring i idyllen. Okej, jag vet att världen inte är fylld av godhet. Men den är inte fylld av enbart ondska heller.
På bokkalaset i Ekenäs hade jag nöjet att medverka i en paneldebatt om deckare - i egenskap av deckarhatare. För att komma i stämning hade jag läst en deckare skriven av en av deltagarna i debatten, ingen mindre än den svenska deckardrottningen Anna Jansson. Att träffa Anna blev en intressant upplevelse. Tänk att en så vänlig och trevlig människa kan skriva om ruskiga mord!
Den deckare jag läste heter När skönheten kom till Bro - den enda deckare av Anna Jansson jag läst. Som deckare betraktad riktigt bra, och inte kan jag påstå att jag led av att läsa den. En deckare då och då går an, men oj vad tacksam jag är att det också finns andra slag av skönlitteratur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar