Det påstås att konstnärer är tråkiga att diskutera med eftersom de bara vill prata om pengar. Jag kan inte gå i god för att det stämmer, men det är klart att pengar är extra viktiga för den som har brist på dem. Att konstnärer ägnar sig åt pengar som objekt för sin skapande verksamhet är väl däremot inte så vanligt.
Författaren Edith Wharton tillhör undantagen. I hennes romaner är det pengarna som har huvudrollen. I romanen En skymt av månen är huvudpersonen Susy en luspank men populär skönhet som nästlar sig in i societeten och lever på sina rika vänner.
Det är ett tag sedan jag senast läste Edith Wharton, och den återupptagna bekantskapen är som vanligt mycket givande. Whartons småcyniska och otroligt träffsäkra porträtt av människor vars liv kretsar kring pengar är alltid lika njutbara.
Whartons karakteristik av den förhoppningsfulla författaren Nick Lansing är i mitt tycke extra humoristisk - beskrivningen passar rätt bra in på mig själv. Jag har just gett ut min tredje roman som ursprungligen var tänkt att bli en essäbok. Men att skriva essäer är inte lätt, det märker också Nick Lansing:
"Han hade en dunkel känsla av att han under diktens täckmantel skulle kunna utveckla sin teori om Österlandets inflytande på den västerländska konsten med mindre krav på lärdom än om han hade försökt lägga fram sina tankar i en essä".
Författaren Edith Wharton tillhör undantagen. I hennes romaner är det pengarna som har huvudrollen. I romanen En skymt av månen är huvudpersonen Susy en luspank men populär skönhet som nästlar sig in i societeten och lever på sina rika vänner.
Det är ett tag sedan jag senast läste Edith Wharton, och den återupptagna bekantskapen är som vanligt mycket givande. Whartons småcyniska och otroligt träffsäkra porträtt av människor vars liv kretsar kring pengar är alltid lika njutbara.
Whartons karakteristik av den förhoppningsfulla författaren Nick Lansing är i mitt tycke extra humoristisk - beskrivningen passar rätt bra in på mig själv. Jag har just gett ut min tredje roman som ursprungligen var tänkt att bli en essäbok. Men att skriva essäer är inte lätt, det märker också Nick Lansing:
"Han hade en dunkel känsla av att han under diktens täckmantel skulle kunna utveckla sin teori om Österlandets inflytande på den västerländska konsten med mindre krav på lärdom än om han hade försökt lägga fram sina tankar i en essä".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar