Finlandiakandidaten Neljäntienristeys av Tommi Kinnunen börjar med en skräll: en fasansfull förlossningsskildring. Om man lyckas ta sig igenom den kan man se fram emot njutbar läsning. Neljäntienristeys är en traditionell och mycket lyckad släktskildring.
Vi får i fyra generationer följa en familj bosatt i norra Finland, alltifrån barnmorskan Maria som var verksam under början av 1900-talet. Både Maria och hennes dotter Lahja är självständiga och starka yrkeskvinnor som inte låter sig förtryckas av det omgivande manssamhället. Även om ingendera av dem beskrivs som särskilt lycklig i sitt privatliv är det ändå trevligt att läsa om den här typen av kvinnor, som säkerligen inte har varit ovanliga i Finland under 1900-talet.
Som sig bör i en släktskildring vimlar här av personer och författaren lyckas nog inte komma alla in på livet. Det äkta paret Lahja och Onni är kanske de två som framträder tydligast. Tidsskildringen är trovärdig, och psykologiskt finns här alla ingredienser man väntar sig av en släktroman: konflikterna och grälen, släktens avvikare och svarta får, välbevarade pinsamma hemligheter - men också en viss gemenskap och sammanhållning trots allt. Jag är ganska häpen över att en så pass ung person som Tommi Kinnunen (född 1973) har kunnat skriva en bok så full av livserfarenhet.
Av de fyra kandidater jag läst hittills är den här den mest helgjutna. Mitt val står mellan Kinnunen och Valtonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar