Kuslig kärlek

Uj vilken ruskig historia Jessica Suni har skrivit. Hennes debutroman Hoito handlar om en terapeut med högst alternativa metoder som inleder ett förhållande med sin klient. Det tar ett tag innan läsaren fattar vad det hela går ut på, men så småningom utvecklar det sig till en verkligt spännande psykologisk skräckhistoria.

Jag kan inte nog förundra mig över hur skickligt Suni skriver. Hon framstår som en verkligt driven författare trots att detta är hennes debut. Berättelsen framskrider till hundra procent trovärdigt, och läsaren har svårt att lägga boken ifrån sig.

Det tunga temat lättas lyckligtvis ibland upp av författarens diskreta humor, och lite mysigt mitt i allt det hemska känns det att få en inblick i gröna medborgaraktivisters livsstil och tänkesätt. Suni har själv varit aktiv inom De gröna och är det kanske fortfarande, så hon vet vad hon talar om.

En aning ensidig blir förstås en berättelse där huvudpersonen är heltigenom ond. Man vill ju tro på att det finns något gott i varje människa. Men gränsen mellan ondska och sjukdom är väl inte alltid lätt att dra, och man tvivlar inte på att det finns människor som bokens huvudperson i verkliga livet.